ST-projekt upptäckte brister i dokumentation av astmavård

Publicerad: 2015-03-07

MikaelLitenVi är bra på att diagnostisera astma, men två områden behöver vi bli bättre på: att dokumentera rökvanor och göra fler årliga uppföljningar med spirometri. Så sammanfattar Michael Hedlund sina fynd i ett vetenskapligt projekt där han undersökt kvaliteten av astmavården på sin egen vårdcentral. 


När ST-läkaren Michael Hedlund på Familjeläkargruppen Odenplan skulle göra sitt vetenskapliga projekt inom ramen för VESTA* föll sig ämnesvalet naturligt.
– Astma är en folksjukdom – där många utreds, behandlas och följs upp i primärvården. Dessvärre är underdiagnostik vanlig och dokumentation och uppföljning brister. Men har man koll på sina astmapatienter kan de flesta må bra och leva ett normalt liv, trots sjukdomen.

Bra på att sätta diagnos...
Michael ville veta mer om kvaliteten på astmavården på just sin vårdcentral. Han tog fasta på tre av SFAM:s indikatorer för att mäta kvalitet: Hur många patienter har diagnosen astma? Finns deras rökvanor dokumenterade?  Har lungfunktionsmätning med spirometri gjorts de senaste 24 månaderna?  Han granskade journalerna på 100 slumpmässigt utvalda listade patienter med astma, två år bakåt i tiden. 
– Finns ingen diagnos kan man ju inte heller behandla eller ge någon prognos. Och strukturerad tobaksanamnes och spirometri är viktiga verktyg för att sätta diagnos och kunna följa upp, menar Michael Hedlund.

Av resultatet framgår att 7,3 procent hade diagnosen astma av de drygt 11 000 listade patienterna.
– Andelen ligger på ungefär samma nivå som rikssnittet som är 6-10 procent. Resultatet är ett kvitto på att vi är duktiga på att sätta diagnos, säger Michael Hedlund.

...men sämre på att dokumentera rökvanor och årlig lungkoll
Mindre glädjande var sifforna för hur stor andel av astmapatienternas rökvanor som dokumenterats. Michael fann att endast 29 procent av patienternas rökvanor fanns inskrivna i journalerna. SFAM:s rekommendation är 75 procent. Läget var liknande för undersökning med spirometri. Rekommendationen är att minst 50 procent av astmapatienterna ska ha genomgått en mätning det senaste året. Resultatet av journalgranskningen visade att bara 17 procent hade fått det.
– Det svårt att veta varför vi inte når rekommenderade nivåer, säger Michael och fortsätter:
– Kanske rökvanor tagits upp i samband med konsultationen men inte dokumenterats på ett sökbart sätt eller att man inte ansett att fanns behov av spirometri hos väl behandlade patienter. Men oavsett är det viktigt att vi dokumenterar åtgärder konsekvent och korrekt för att kunna utvärdera effekten av behandling och identifiera eventuell försämring.

Michael hoppas att hans projektarbete ska medföra ökad uppmärksamhet på astmapatienterna och vara ett underlag för diskussion om förbättringar. Och han vill gärna att fler än läkarna involveras. 
– Det är viktigt att alla som möter våra astmapatienter deltar och är aktiva, säger Michael Hedlund. 

Högt på önskelistan står astma/KOL-mottagning.
– Det skulle på ett mer strukturerat sätt kunna underlätta och förbättra för denna stora patientgrupp, avslutar Michael Hedlund.

Text: Daphne Macris

 

*ST LÄKARES VETENSKAPLIGA PROJEKT

Socialstyrelsen skriver i målbeskrivningen för specialistutbildning av läkare att alla blivandespecialister ska tillägna sig ett kliniskt och vetenskapligt förhållningssätt samt under handledning kunna genomföra ett eget vetenskapligt arbete.

Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder utbildningsprogram VESTA (Vetenskap och Evidens för ST i Allmänmedicin) med handledning och granskning av projektplaner och slutrapporter.

Totalt har 399 deltagare påbörjat VESTA. 301 ST-läkare i allmänmedicin har genomfört programmen med godkända projekt. 

Läs mer om projekten på www.akademisktprimärvårdrdscentrum.se > projekt > VESTA

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2015-03-07