Björn letar upp dold hjärtsvikt!

Publicerad: 2015-03-06

BjörnErikssonLitenAtt många hjärtsviktspatienter inte får den vård den behöver engagerar distriktsläkaren Björn Eriksson på Gustavsbergs vårdcentral. Genom sin forskning vill han kartlägga läget i primärvården, lyfta problemen – och hitta lösningar.


Med en fot i vetenskapen och en fot i den kliniska vardagen är Björn Eriksson en speciell resurs på Gustavsbergs vårdcentral. Han hoppas att hans närvaro påminner arbetskamraterna om det som hans egen forskning handlar om – att förbättra hjärtsviktsvården.
– Jag uppmanar mina kolleger att tänka "hjärtsvikt" så fort det handlar om en äldre patient med symtom som trötthet eller andfåddhet. För det är lätt att de mera diffusa hjärtsviktssymtomen missas bland andra symtom. Jag hoppas kunna bidra till att fler hjärtsviktpatienter i primärvården kan få den hjälp de behöver, säger Björn Eriksson.

Relativt okänd form av hjärtsvikt
Ungefär 250 000 personer i Sverige lider i dag av hjärtsvikt. Orsaken är ofta långvarigt högt blodtryck eller en tidigare hjärtinfarkt som skadat hjärtmuskeln. Hjärtsvikt har högre dödlighet än cancer. Fem år efter diagnos är endast hälften av patienterna i livet. Trots det får allt för många inte en fullgod behandling och både underdiagnostisering och underbehandling är vanligt. Helt i onödan menar Björn Eriksson.
– Med hjälp av tidig och rätt diagnos, rätt behandling och gott omhändertagande skulle prognosen se betydligt ljusare ut, säger Björn Eriksson.

I dag finns den största kunskapen inom systolisk hjärtsvikt. Men ungefär hälften av hjärtsviktspatienterna har en förhållandevis okänd form, kallad HFPEF eller diastoliskt hjärtsvikt. Diagnosen karakteriseras av ett stelt hjärta som inte fylls med tillräckligt stora volymer blod och därför inte heller pumpar ut tillräckligt.
– Fram till ganska nyligen har denna patientgrupp, som lider mycket av sin sjukdom, varit helt osynlig. Kunskapsluckan om hur diastolisk hjärtsvikt bäst behandlas är dessutom stor. Mitt forskningsmål är att förstå HFPEF bättre och bidra till att hitta sätt att förbättra för hjärtsviktspatienterna i primärvården, säger Björn Eriksson.

Överraskande första resultat
Björn och hans forskakollegor har analyserat information från 16 300patienter i det nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt som innehåller fakta om diagnoser, behandling och resultat från sjukhus och vårdcentraler. Informationen har samkörts med dödsorsaks- och patientregistret.

Resultatet av den första studien visar att patienterna i slutenvård med diastolisk hjärtsvikt har sämre njurfunktion, lägre HB-värden, mer förmaksflimmer och diabetes och betydligt ökad risk att dö i förtid än primärvårdspatienterna med samma diagnos.
– Det är förväntade resultat, men vi är först med att få en bild över hur läget ser ut i primärvården för denna grupp patienter, säger Björn Eriksson.

Desto mer överraskade blev forskarna när de sedan jämförde 2 000 patienter från vardera gruppen i samma åldrar och liknande värden för njurfunktion och blodtryck. Värdena och prognosen visade sig fortfarande vara sämre för sjukhuspatienterna.
– Om det stämmer kan det betyda att vårdcentraler som är anslutna till RiksSvikt i högre grad än sjukhusen erbjuder behandling med exempelvis RAS-blockad och betablockerare, som i dag verkar vara de lämpligaste hjärtmedicinerna för att behandla HFPEF, säger Björn Eriksson.

Men hur ser läget ut bland vårdcentraler som inte är anslutna till RiksSvikt? Hur sätts diagnos? Hur många patienter har genomgått ekokardiografi? Och finns det någon över- och underdiagnostik? Det vill Björn ta reda på i kommande studier. Om finansieringen säkras är planen att utgå från 24 vårdcentraler inom Huddinge/Flemingsbergs Akademiska vårdcentral.
– Jag hoppas att intresset att delta är stort. Förbättringspotentialen är förmodligen stor, säger Björn Eriksson.
Han syftar bland annat på de dystra resultaten från en studie av Hjärt-lungfonden på 158 vårdcentraler. Bara sex procent av patienterna hade fått hela den behandling som rekommenderas i de nationella riktlinjerna och bara en tredjedel av patienterna med diagnosen hjärtsvikt hade genomgått ultraljudsundersökning av hjärtat.

GENAST - lathund för smartare och säkrare hjärtsviktbehandling
Björn vill lyfta fram kroppsegna peptiden BNP:s roll och EKG i utredningen av hjärtsvikt. Genom ett enkelt blodprov kan hjärtsvikt uteslutas
– Om BNP-värdet är lågt och EKG är normalt kan man utesluta hjärtsvikt. Om värdena däremot är förhöjda eller svårtolkade ska man remittera till ekokardiografi som riktlinjerna rekommenderar, säger han.

Men för att riktlinjer och vårdprogram ska följas är enligt Björn en viktig framgångsfaktor att de görs mer lättillgängliga och enklare att ha till hands när de väl behövs. Därför har han myntat en slogan som är enkel att lägga på minnet: GENAST - Genomför alltid EKG och BNP om patienten har symtom som Andfåddhet, Svullna leder och Trötthet. Den finns även med i VISS - ett medicinskt och administrativt beslutsstöd för länets primärvård.
– Det är en slags lathund för smartare och säkrare hjärtsviktbehandling som med relativt enkla åtgärder kan göra stor skillnad för patienten, säger Björn Eriksson.

 

Text: Daphne Macris

 

 

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2015-03-06