Ny modell prövas för ökad patientmakt i primärvården

Publicerad: 2015-09-30

KaisaWEBBI ett projekt inom Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral testas en ny modell för att göra kroniskt sjuka patienter mer delaktiga i beslut kring den egna vården genom att bättre ta tillvara deras åsikter och upplevelser. 

 


Patienter måste ges bättre möjlighet att vara medaktörer i sin egen vård och inte som passiv mottagare av medicinska bedömningar och behandling. Det menar Kaisa Fritzell, sjuksköterska, forskare och AVC-samordnare vid Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral. I ett nytt projekt vill hon och hennes kollegor undersöka om ändrade rutiner kan göra långvarigt sjuka mer aktiva och delaktiga i beslut som rör deras vård och behandling – kort sagt en mer personcentrerad vård.
– Vi ser inte alltid patienten som en partner som är den som bäst känner sin kropp och som man ska lyssna på, utan utgår från vårt medicinska perspektiv där patientens sjukhistoria och upplevelser ofta trängs undan av målvärden och provsvar, säger Kaisa Fritzell.

Hon poängterar att det inte handlar om att förkasta den evidensbaserade medicinska kunskapen utan om att kombinera den med patientens insikter för att tillsammans kunna lägga upp en fungerande behandlings- och vårdplan.

Patientmakt

Medbestämmande och värdefullt komplement
Projektet går ut på att studera hur personer med livslång sjukdom ser på sin sjukdom och hälsa, inhämtar information och tar till sig kunskap. Utgångspunkten är att testa ett formulär, så kallad PROM (patient reported outcome measurement) för patienter med hypertoni, diabetes, astma, KOL och artros.
– Av de cirka 22 000 listade patienter som finns i området för projektet har närmare 40 procent en kronisk sjukdom – och antalet växer hela tiden. Därför är de viktiga målgrupper. Vi hoppas nå höjd vård- och livskvalitet, säger Kaisa Fritzell.

Om allt går som planerat blir första steget att 300-500 patienter, som kallas till återbesök i förväg, får fylla i formulär med frågor om allt från sjukdomsuppfattning, förmåga att inhämta, förstå och använda information till fysisk och psykisk hälsa samt symtom. Steg två är att behandlaren diskuterar svaren – som utgör grund för besöket med patienten – och gör en överenskommelse om vad man vill uppnå som dokumenteras.
– Patientens egen upplevelse av sin sjukdom och hälsa blir ett viktigt redskap för att lyfta fram de egna resurserna, hinder och möjligheter. Information som sen kan integreras med andra mått, menar Kaisa Fritzell.

Pilot visar att få känner kontroll eller tror på behandlingen
Att frågorna fångar upp värdefull information som annars kan vara lätt att missa visar ett pilotprojekt där upplägget testats i liten skala. 43 patienter med högt blodtryck från Hässelby vårdcentral deltog. Av resultaten framgår att en tredjedel av patienterna tyckte att de inte hade någon kontroll alls över sin sjukdom och upplevde att hälsan var dålig. Över hälften uppgav att de inte trodde att behandlingen fungerade. Och drygt 40 procent kände att de hade så pass mycket känslomässiga problem att det påverkat dem negativt i sin vardag den senaste månaden.
– Det är oerhört värdefull kunskap. Som kliniker kanske man tycker att högt blodtryck är relativt enkelt att behandla, men våra resultat visar att vissa patienter oroar sig väldigt mycket och ser en hel del hinder. Varför det är så, är viktigt att utreda vidare för att kunna hjälpa och förstå bättre. Både djupdykning på individ- och gruppnivå behövs, menar Kaisa Fritzell.

Vinster med att inkludera patienterna mer i vårdprocesser och beslut finns det även vetenskapligt stöd för, inte minst i Kaisas egna studier.
– Det är visat att en mer personcentrerad vård fungerar, ger kortare vårdtider och nöjdare patienter och är en förutsättning för god följsamhet till professionella råd, om exempelvis medicinsk behandling och livsstilsförändringar, säger Kaisa och fortsätter:
– Genom att fokusera på vad som är viktigt för den enskilda individen istället för det som vårdprofessionerna anser viktigt bemöter man patientens behov. Det gör patienten nöjdare och man sparar dessutom mycket tid i det fortsatta arbetet.

”Så där har jag alltid arbetat”
Den nya patientlagen som infördes i Sverige vid årsskiftet stärker projektet ytterligare. I den står bland annat att ”patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska främjas.
– Men det saknas tydlighet kring hur det ska gå till i den dagliga vården. Vi hoppas kunna bidra till en del pusselbitar, säger Kaisa Fritzell.

När Kaisa berättar om projektet och om personcentrerad vård får hon sällan negativa reaktioner. Däremot är det många som säger ”så där har jag alltid arbetat”.
– Det trodde jag själv också innan jag prövat, säger hon. Men det krävs mer. Det sker oftast inte systematiskt och bara när det finns tid.

Varför har det blivit så här? En förklaring till det är enligt Kaisa att de ersättningssystem som finns inom svensk sjukvård premierar hög produktivitet i form av många patienter – korta okomplicerade besök.
– Att lägga ner tid på att lära känna en patient med en livslång sjukdom och sätta ihop en hälso- och vårdplan krockar med den önskade produktiviteten inom vården.

Kaisa hoppas att fler verksamheter i primärvården ska nappa på att jobba utifrån frågeformulär och därmed mer personcentrerat.
– Men rutinerna måste vara enkla för patient och behandlare, tid avsättas på förändringsarbete och ersättningsmodeller utvecklas för att stödja arbetssättet, avslutar hon.

Text och foto: Daphne Macris

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2015-09-30