Frågvist team bidrar till bättre vård på lättakuten!

Publicerad: 2016-03-31

LättakutTeametAPCVad hände? Varför gör du så? Vad är det som inte fungerar? En matematiker, en industridesigner, en läkare och en psykolog följer lättakutens personal hack i häl för att hitta problem att lösa. 300 uppslag har blivit tre projekt som nu ska omsättas till bättre vård.


Lättakuten på Huddinge sjukhus är först ut i primärvården med en ny sorts klinisk innovation. Ett frågvist team från Clinical Innovation Fellowship har tillbringat sex veckor med att närgånget följa vårdpersonalen för att upptäcka möjliga förbättringar. Resultatet? En rapport med 300 uppslag och observationer där tre konkreta projekt sållats fram som nu ska bli verklighet.
– Det är värdefullt att få en analys utifrån. Det är lätt att bli hemmablind, säger Catarina Bäckström Rams, enhetschef på lättakuten. Hon fortsätter:
Utmaningen är inte att veta vad man ska göra, utan att verkligen få till stånd en förändring i vår arbetsvardag. Och det har vi en fin möjlighet till nu.

Initiativet till genomlysningen av lättakuten kommer från Clinical Innovation Fellowship som stöds av Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting. Stommen är team med olika kompetens som identifierar och analyserar underliggande behov samt kommer med konkreta förändringsförslag för en specifik så kallad värdklinik. Arbetssättet, kallad biodesignprocessen, är hämtat från Stanford-universitetet. I team lättakuten ingår Anna Olofsson, matematiker, Sofia Bergfeldt, industridesigner, Anders Lycksell, läkare och Christoffer Berg, psykolog.

Frågvistteam

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra synsätt ska lyfta lättakut Från vänster: Bo Christer Bertilsson, AVC-koordinator, Huddinge/Flemingsbergs AVC, Susanne Lövström, sjuksköterska Lättakuten, Catarina Bäckström Rams enhetschef, Lättakuten, Anna Olofsson, matematiker, Sofia Bergfeldt, industridesigner och Christoffer Berg, psykolog.

Att utgå från olika infallvinklar är något som lockar teammedlemmen Anna Olofsson.
– Sjukvården i dag är komplex. Och för att driva förändring och hitta nya vägar behövs en korsbefruktning mellan discipliner inom både medicin, teknik och managment, säger hon.

Team lättakuten följde det dagliga arbetet på kliniken från morgon till kväll för att inventera förbättringsbehoven. De pratade med alla de mötte, observerade och skrev ner.
– Vi har blivit väldigt bra bemötta och alla har varit positiva, säger Anna Olofsson.

"Projekten helt rätt för AVC"
De sållade uppslagen i flera steg, satte poäng, och höll omröstningar. Tio lokala behov som bedömdes vara särskilt angelägna att tillgodose och som lämpade sig bra för examensarbeten presenterades referensguppen. Där ingår Catarina Bäckström Rams (enhetschef, Lättakuten), Dayhana Sanchez Forsell och Jessica Ström (sjuksköterskor, Lättakuten), Leon Sylverberg (verksamhetschef, Lättakuten och Huddinge Vårdcentral), Gunnar Bergström (chefsekonom), Jörgen Sälde (medicinskt ansvarig läkare, Lättakuten) och Bo Christer Bertilsson, AVC-koordinator, Huddinge/Flemingsbergs AVC.

Tre förbättringsområden valdes ut, som engagerar 4 examensarbetare fram till i sommar under vägledning av bland nannat Huddinge/Flemingsbergs AVC. Ett handlar om att korta väntetider och öka kvaliteten på vårdmötet genom att låta patienter fylla i information om sin hälsa och sjukdomsutveckling före besöket.
– Den tid som patienter sitter och väntar skulle kunna användas till att de själva förbereder så mycket som möjligt inför sitt besök. Eftersom en del av anamnesen då redan besvarad innan besöket hoppas vi att vårdgivaren får mer tid för patienten och att diskutera det som känns viktigt, menar Anna Olofsson.

De andra projekten handlar om att få till effektivare vårdflöden och mer anpassad bemanning med hjälp av en dynamisk simuleringsmodell och skapa ett system för snabbare och effektivare remisshantering.
– Projekten ligger helt rätt i tiden för AVC, med brett samarbete och nytänk. Vi hoppas att något eller flera av projekten även kommer kunna ge underlag till ny forskning, säger Bo Christer Bertilson, AVC-koordinator på Huddinge/Flemingsbergs AVC och vetenskaplig handledare.

En nyckel till att lyckas med förändring är enligt Clinical Innovation Fellowship-teamet att fokusera på de så kallade ”lågt hängande frukterna”. Det vill säga att först göra de förändringar som med minst insats ger störst effekt. Därför har de även presenterat runt 20 mindre omfattande förbättringsförslag. Två skärmar i triaget för att se kön är ett förslag.
– Sjuksköterskorna som sitter i triaget måste idag luta sig tillbaka för att se skärmen som visar aktuellt antal köande. Genom att ha två skärmar kan de ha både kötavlan och akutliggaren framför sig. Det skulle både förbättra ergonomin för sjuksköterskorna samt göra det lättare för dem att ha en uppfattning om hur många som väntar under tiden som de tar hand om patienter, menar Anna Olofsson.

Parallellt med utvecklingsprojekten har Anna och hennes kollegor i uppdrag att hitta exempel på produkt- och verksamhetsutveckling som är kommersialiserbara. Vilka ideér som teamet vill gå vidare med vill hon dock inte avslöja.
– Vi vill hålla detaljerna hemliga för att inte ge ledtrådar till konkurrenter, avslutar Anna Olofsson.

Text och foto: Daphne Macris

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2016-03-31