Utvecklad hemsjukvård kan stärka dold patientgrupp

Hemsjukvården kan behöva utvecklas för att ge patienterna en trygg och säker vård.

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar att hemsjukvårdens patienter är en dold grupp som ofta är multisjuka och har stora vårdbehov. Men vårdformen i primärvården är idag inte anpassad för att ta emot så svårt sjuka patienter och roller och ansvarsfördelning är otydliga, främst mellan husläkaren distriktssköterskan, menar forskaren och distriktsläkaren Sonja Modin.

Ungefär 200 000 patienter i Sverige får någon form av hemsjukvård. Trots det lever verksamheten sitt liv i skymundan och är knappt utforskad – men central för de som omfattas av vården. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att patienterna i den basala hemsjukvården ofta är äldre kvinnor, ensamboende och multisjuka med stora vårdbehov. Vanligaste sjukdomarna och besvären var nedsatt rörlighet, demens i varierande grad, hjärt-kärlsjukdomar och symtom som smärta, trötthet och oro.

– Patienterna har ett mer komplext behov av vård än andra patienter i den öppna vården. Det är viktigt att lyfta fram, säger Sonja Modin, distriktsläkare och verksam på Centrum för allmänmedicin. De är också mer utsatta. Många har svårt att tala för sig på grund av minnessvårigheter, talsvårigheter eller orkeslöshet. Därför tar de sällan kontakt med sin husläkare om de blir sämre.

Intervjuer med husläkare visar att de flesta deltar aktivt i patienters behandling – men att rollen varierar från medicinsk rådgivare till att ha totalansvar för den medicinska behandlingen. Dock träffar husläkaren hemsjukvårdspatienterna mer sällan än andra patienter och bara två av tio patienter får hembesök. Trolig anledning är att stor del av hemsjukvården sköts via distriktssköterskan, som träffar patienterna cirka en gång i veckan. Tidsbrist, att patienter prioriteras som själva kan ta sig till vårdcentralen och oklar förutsättning och ansvarfördelning är andra förklaringar.

– Det innebär att distriktssköterskans övervakning och bedömningar blir ett viktigt underlag för husläkaren. I den bästa av världar fungerar detta. Men om inte husläkaren tar eller har möjlighet att ta tillräckligt stort ansvar för att leda den medicinska behandlingen läggs mer ansvar på distriktssköterskan än vad som är lämpligt, säger Sonja Modin.

Av resultaten framgår även att hemsjukvårdspatienten inte bara får hjälp av distriktssjuksköterskan och husläkaren. Ofta är fyra, sex eller ännu fler olika aktörer från olika former av vård- och omsorg inblandade samtidigt.

– De olika aktörerna gör var för sig en bra insats, men arbetar ofta inte integrerat och när den medicinska vården flyttat ut från sjukhusen och allt fler ska kunna välja att bo kvar hemma även med stora vård- och omsorgsbehov är det inte hållbart.

För att vården ska bli trygg och säker bör den basala hemsjukvården enligt Sonja Modin få möjlighet att utvecklas till en egen vårdform inom primärvården.

Doktorsavhandlingen heter: The medical treatment of patients with home care by district nurses from the family physician's perspective.

Huvudhandledare: Ingrid Hylander, docent, Karolinska Institutet/Centrum för allmänmedicin, bihandledare: Lena Törnkvist, med dr, Karolinska Institutet/Centrum för allmänmedicin och Anna-Karin Furhoff, universitetslektor emerita Karolinska Institutet/Centrum för allmänmedicin.

För ytterligare information, kontakta:

Sonja Modin, distriktsläkare, CeFAM,+46 (0)706- 534 806, e-post: sonja.modin@sll.se
Daphne Macris, Press- och informationsansvarig, CeFAM +46 (0)73-914 52 45, e-post: daphne.macris@sll.se

 

Verksamhet:
APC Forskning
Målgrupp:
Alla
Datum:
2012-10-31

Informations- och pressansvarig:

Daphne Macris
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: +46-(0)8-524 88 742
Mobil: 073-91 45 245