Distriktssköterskors möte med kvinnor som utsätts för våld

Information

Verksamhet:
Forskning
Ämne:
Omvårdnad, Vårdvetenskap
Målgrupp:
Mental hälsa
Projektledare:
Lena Törnkvist
Projektmedlemmar:
Nouha Saleh Stattin, Per Wändell, Ingrid Hylander
Projektstart:
2006-01-01

Beskrivning

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem som drabbar flickor och kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser. Mörkertalet är stort men det är känt att nästan varannan kvinna någon gång har utsatts för våld av en man vilket kan påverka hälsan negativt även lång tid efter att våldet har upphört. Studier har visat samband mellan ett flertal psykiska och fysiska tillstånd och våldsutsatthet, tex. depression, PTSD, riskbruk, smärta, högt blodtryck, funktionella mag- och tarmstörningar, lungfunktionsstörningar m.fl.  Både kvinnorna och deras eventuella barn är brottsoffer och pga. brottes art kan tilliten till andra människor vara svårt skadad. Därför är det av yttersta vikt att bemötandet är sådant att kvinnan känner sig bekräftad och har möjlighet att berätta om det våld hon är utsatt för när hon får frågan. Att våldet synliggörs kan vara början till en läkningsprocess och kan i vissa fall förhindra ytterligare våld.


Syfte: Att undersöka distriktssköterskans upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för våld, utvärdera deras beredskap samt att göra en transkulturell översättning och anpassning av ett instrument för att mäta attityder och beredskapen bland distriktssköterskorna efter en utbildningsintervention.


Syfte i varje delstudie:
Studie 1:
Att undersöka distriktssköterskors beredskap att ge omvårdnad till kvinnor som utsatts för våld och som söker vård i primärvården.
Studie 2: Att undersöka hur distriktssköterskor upplever mötet med kvinnor som utsatts för våld.
Studie 3: Att genomföra en transkulturell översättning och anpassning av ett instrument "The Violence Against Women Health Care Provider Survey".
Studie 4: Att validera den svenska versionen av instrumentet som översattes i studie 3 samt utvärdera effekten av en utbildningsintervention för distriktssköterskor med hjälp av denna.

Metod delstudie 1: Distriktssköterskor (n=193) lottades bland vårdcentralerna i Stockholms län för att delta i studien. Studiespecifika enkäter användes.
Metod delstudie 2: Grundad teori används. Studien pågår och 11 intervjuer har hittills gjort.
Metod delstudie 3: Ett tidigare utvecklat och validerat instrument på engelska översattes till svenska och kulturanpassades enligt en metod utvecklad av Guillemin, Bombardier och Beaton.
Metod delstudie 4: Randomiserad kontrollerad studie där en kontrollgrupp och en studiegrupp (n= 512) deltog. Studiegruppen genomgick en utbildning i ämnet "Mäns våld mot kvinnor". Utvärderingen skedde ett år efter avslutad utbildning. Den svenska versionen av enkäten från studie 3 testades genom faktoranalys.

Resultat:
Resultat, delstudie 1: Resultatet visar på brister i beredskap både på organisatorisk och individuell nivå. Majoriteten av distriktssköterskor hade dålig beredskap att möta kvinnor som utsatts för mäns våld. Stödet från organisationen var inte tillfredsställande. De distriktssköterskor som identifierade våldsutsatta kvinnor var de som kände beredskap att möta dem, beredskapen hade de fått genom att skaffa sig kunskap på egen hand.
Resultat, delstudie 2: Studien pågår.
Resultat, delstudie 3: Den svenska översättningen bestod av lika många frågor som den engelska och ansågs kunna mäta beredskapen hos distriktssköterskor.
Resultat, delstudie 4: Studien pågår.

Betydelse: Studierna förväntas ge kunskap om beredskapen bland distriktssköterskor att identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld. Nya och adekvata interventioner och redskap samt rätt stöd kan ges till distriktssköterskorna vilket skulle kunna leda till tidig identifiering och intervention för kvinnor som utsätts för våld och deras barn.


English


Background: Intimate partner violence (IPV) is a recognised public health problem  with tremendous impact on a girl's and women's' health. IPV occurs in all ages and social classes and the number of unrecorded cases is known to be great although almost half of women in Sweden has been victimized at least once after their 15th birthday. Studies has reported relationships between IPV and i.e. depression, PTSD, addiction, pain, high blood pressure, functional intestinal diseases, pulmonary diseases etc. Improving preparedness among district nurses in dealing with women exposed to IPV, appropriate attitudes and a supportive working environment is necessary. To achieve these and to enhance the victims trust in the encounter proper training and continuous support must be in place.


Overall Aim: To explore district nurses' experiences from encounters with women exposed to IPV, evaluate their preparedness and cross-culturally translate and adapt a questionnaire that surveys attitudes and preparedness among them after an educational intervention.


Aim in the four studies:
Study 1: To assess nurses' preparedness to identify and provide nursing care to women exposed to IPV who attend primary health care centers.
Study 2: To explore how district nurses experience their encounters with women exposed to IPV.
Study 3: To perform a cross-cultural adaptation and translation of the instrument "The Violence Against Women Health Care Provider Survey".
Study 4: To validate the Swedish version of the instrument "The Violence Against Women Health Care Provider Survey" and to evaluate an educational intervention.


Methods:
Method study  1: Quantitative method. Among the health care centers in Stockholm district nurses (n=193) were randomly selected to the study. A study specific questionnaire was used.
Method study 2: A qualitative study, Grounded Theory is used. The study is in progress, 11 interviews has been performed.
Method study 3: Qualitative method. A specific method developed by Guillemin, Bombardier and Beaton was used.
Method study 4: Randomized controlled study.


Results:
Results, study 1: Lack of preparedness due to conditions at the organisation and own preparedness was reported. The majority of the nurses were found to be quite unprepared to provide nursing care to women exposed to IPV, and the majority of them felt unprepared as well. Reduced preparedness was also associated with lack of knowledge and only those nurses who had sought knowledge on their own initiative appeared assertive in dealing with women exposed to IPV.
Results, study 2: Study in progress.
Results, study 3: The Swedish version consisted of the same number of items as the original questionnaire and could sufficient survey attitudes and preparedness among nurses.
Results, study 4: Study in progress

Significance: Knowledge about the district nurses' preparedness will be achieved so new interventions and tools could be developed and adequate support may be given. Also early identification of women exposed to IPV and early interventions may be offered.


Status:
Pågående Ja
Avslutat Nej
Färdigpublicerat Nej