Elevhälsa - Professionellt lärande och samarbete inom skolans elevhälsa

Information

Verksamhet:
Forskning
Ämne:
Interprofessionellt samarbete, Pedagogik, Vårdvetenskap
Målgrupp:
Hälso- och sjukvårdsforskning
Projektledare:
Ingrid Hylander
Projektmedlemmar:
Gunilla Guvå, CeFAM. Suzanne Blomqvist, Örebro Läns Landsting. Elisabeth Ahlstrand, Gunilla Jedeskog, Susanne Kreitz-­Sandberg, Charlotte Einarsson, Robert Thornberg, IBL, Linköpings universitet. Marina Reuterswärd, Avdelningen för vårdvetenskap, NVS, Karolinska Institutet.
Forskningsledare:
Ingrid Hylander, docent, leg. psykolog
Finansiering:
Swedish Research Council 2007-­‐2010
Projektstart:
2007-01-01

Beskrivning

Bakgrund:  Elevhälsa är en ny hälsofrämjande verksamhet som integrerar skolhälsovård, elevvård och specialpedagogik för att bättre främja elevers fysiska, psykiska hälsa och lärande. I elevhälsan ingår läkare, sköterskor, kuratorer, psykologer, specialpedagoger. För att deras kompetens ska komma eleverna tillgodo krävs en gemensam plattform vilken förutsätter ett professionellt samarbete och lärande. Internationell forskning har visat på hinder för att åstadkomma ett sådant ömsesidigt lärande och det saknas nästan helt forskning inom detta område i Sverige.

Syfte:
  Syftet med projektet var att undersöka vilka föreställningar elevhälsans professioner har om elevhälsa, om professionerna skiljer sig åt i sina föreställningar om elevhälsa samt hur olikheter i perspektiv på elevhälsa hanteras när professionerna samverkar med varandra.

Metod:
  Data har samlats in genom fokusgrupper (14 fokusgrupper med sju olika professioner), individuella intervjuer, inspelningar av elevhälsoteamsmöten (15 möten), åtgärdsprogram (27) samt enkäter till 256 psykologer och kuratorer om deras medverkan i utarbetande av skolans åtgärdsprogram. Data har bearbetats och analyserats med kvalitativa metoder, kvantitativ innehållsanalys och beskrivande statistik.

Resultat:
  De olika professionerna visade sig ha en gemensam föreställning om att elevhälsa bör innebära ett hälsofrämjande perspektiv samtidigt som de beskrev sin verksamhet i termer av diagnostik och utredning. De förordar alltså ett hälsofrämjande perspektiv men använder ett patologiskt perspektiv. Det finns ett antal bidragande faktorer till detta fenomen, som projektet har identifierat.



  • Strukturen för ärendehantering är uppbyggd så att enskilda elever fokuseras istället för skolans hälsofrämjande miljö.

  • Arbetsuppgifter med patologisk inriktning är tydliga och begränsade till specifika professioner medan hälsofrämjande uppgifter är gemensamma och otydliga.

  • Elevhälsan saknar gemensam teori och specifika metoder för hälsofrämjande.

  • Professionerna har en rädsla för att deras yrkesidentitet ska utplånas i teamet samtidigt som de är rädda för att profilera yrkesrollen p.g.a. en föreställning om att detta leder till konflikter.


Betydelse:  Resultatet har genererat modeller som illustrerar elevhälsoteamets dilemman. Dessa modeller kan användas som konkreta underlag för  diskussioner när det gäller att utveckla skolans elevhälsa och en hälsofrämjande skola.


English
Integrating of knowledge and professional learning. Multiprofessional collaboration and negotiation of meaning in relation to student health.
Background:  Student health (pupil health) is a new health promoting service to Swedish schools integrating physical, social and psychological health services with specialeducation. It includes doctors, nurses, psychologists,social workers and special educational specialists. To reach its health promoting aims the different professions need to collaboratively create a common platform, and develop inter-professional learning. International studies point at limiting factors and few Swedish studies have targeted professional collaboration within school health.

Aim:  The aim was to explore professionals’ representationsof student health, if there are differences between professions and if so how these different perspectives are negotiated in student health teams.

Methods:  Data was collected through 14 focus groups, individual interviews, 15 audiotaped team-­meetings, individual educational programs (IEP), and a survey to 256 psychologists and school social workers on their involvement in IEPs. Data was analyzed through qualitative methods, quantitative content analysis and descriptive statistics.

Results: The project has generated eight scientific reports, four master thesis, popular science articles and is in the process of generating international publications.


Significans: The project has generated theoretical and practical models, which can be used as point of departure for professional reflection on how to develop student health into a truly health promoting service


Status:
Pågående: Nej
Avslutat: Ja
Färdigpublicerat: Nej


PUBLIKATIONER:
Publications in English: Klicka här
Svenska publikationer: Klicka här
Uppsatser: Klicka här


 

Filer